Raseborgs vårtävling 18.4.2026: Banläggarens utlåtande, start 2 (H/D14 och yngre)

(Suomeksi)

Terrängen för Raseborgs vårtävling nära Mannerheims sten i Harparskog mot Spjutsböle och tävlingscentrum för Jukolan viesti för 50 år sedan är trygg för deltagarna i de yngsta tävlingsklasserna. Tydliga, stoppande objekt i terrängen begränsar området på alla sidor.

Framkomligheten varierar i denna del av tävlingsterrängen från god till utmärkt, men på kartan finns det ändå mycket få stigar. I stället får juniororienterarna stöd och vägvalsmöjligheter av de små vägar som är märkta med enhetliga svarta linjer på kartan, en högspänningsledning (kom ihåg att också stolparna är på kartan), åkerkanter, skogsmaskinspår och beståndsgränser. De områden som är markerade med grönt på kartan lönar det sig inte för barnen att ta sig genom. Det finns också ett par diken på kartan, och det största av dessa lönar det sig för barnen i klasserna 12–14 att ta sig över längs vägen (detta är i vilket fall som helst den optimala rutten; i RR- och TR-klasserna finns detta ställe inte).

På grund av bristen på stigar används i klasserna H/D13, H/D12 och 12 Öppen, som är gula enligt SSL:s färdighetsnivåer, en stödsnitsel som är märkt på dessa klassers tävlingskartor med ett likadant orange streck som RR-snitseln på RR- och TR-klassernas kartor. Hjälpsnitseln är en del av RR-snitseln, och den del av den som syns på 12- och 13-klassernas kartor både börjar och slutar med tydliga och lätt igenkännliga terrängobjekt, trots att det vita snitselbandet fortsätter längre i terrängen på bägge ställen utan separat markering. Tack vare hjälpsnitseln blir orienteringen i dessa klasser ändamålsenlig och lämplig också för sådana deltagare som ännu håller på att lära sig använda kompass.

I klasserna H/D14 med orange färdighetsnivå kan det däremot löna sig att öva lite extra på kompassen på förhand: även i dessa klasser kan också en sådan orienterare klara sig bra som ännu övar hur man tar kompasskurs, men man har då nytta av att kunna lyfta blicken och på ställen med god synlighet känna igen tydliga backar och beståndsgränser eller vägar som ligger lite på sidan om den egna färdriktningen. I dessa klasser finns det på alla ställen där man behöver hålla kursen tydliga stoppande eller styrande terrängobjekt i omedelbar närhet av kontrollpunkterna: gå alltså inte till andra sidan av högspänningsledningen om din kontroll är före den, och spring inte ut i den på kartan mörkgröna plantskogen om din kontroll är redan i den stora, torra tallskogen.

I RR- och TR-klasserna är skickliga vägval nyckeln till framgång. En orienterare som kan utnyttja de i terrängen mycket tydliga beståndsgränserna har nytta av denna färdighet. Då det är som lättast kommer snitselbandet på sådana här ställen, där man kan gena, tillbaka till beståndsgränsen bara efter några tiotal meter, så situationen är trygg och uppmuntrar förhoppningsvis också de allra yngsta till egna vägval. På det ställe där RR-snitseln i slutet av banan går över ett dike i terrängen finns dessutom en tillfällig bro, som arrangörerna byggt för att ge de yngsta en trevlig och trygg orienteringsupplevelse.

Jouko Nurmiainen